När Vallsjärv blev en by

Vallsjärv består i grunden av två självständiga hemman som därefter har delats i omgångar: Gammalgården och Beski. En dryg kilometer öster om Vallsjärv ligger byn Tyckjärv som är det tredje hemmanet, grundat 1867 av Jöns Persson från Vallsjärv.

Vallsjärvs moderna historia börjar på 1770-talet när nybyggaren Per Persson från Strömsund (f 1744 – d 1809-04-26 i feber) börjar odla upp ett nybygge i Vallsjärv. Per var gift med Märta Persdotter från Svartbyn, (f 1746 – d 1796-01-08 i lungsot).

Enligt vad Hugo Olsson berättat så har Röduppsböndernas fiskestuga mest troligt legat där Arvids ligger i dag. På deras gård i ena skogskanten finns en gammal husgrund som är knappt synlig. Enligt vad som berättats till Hugo så flyttades det huset till Gammelgården där det blev ladugård när första boningshuset byggts klart.

Nybygget grundläggs år 1773 som är Vallsjärvs födelseår. Då är Per Persson 29 år gammal.

Sedan sker en komplicerad bytesaffär. 1777 klyvs hemmanet Jock nr 5. 1780 byter Per Persson hemman med svågern Mickel Persson (sonsonsonson till Jockfalls förste nybyggare Jockim Mickelsson). Per Persson är nämligen gift med Mickels syster Märta. De flyttar till Jock och överlämnar nybygget till Mickel Persson som hellre blir nybyggare i Vallsjärv än bor kvar på hemgården i Jock.

Tre år senare (1783) säljer Mickel Persson nybygget i Vallsjärv till Pehr Hindricsson Kurk från Ängesån (f 1747 – d 1826-10-11), gift med Anna Hindricsdotter från Rödupp (f 1752 – d 1827-11-19). Pehr Hindricsson Kurk hade arrenderat Mickels hemgård Jock nr 5 mellan åren 1772 – 83 när Mickel, som blev faderlös som litet barn, var för ung för att ta hand om hemmanet.

Per Henriksson Kurk och hustrun Anna får 13 barn. Deras näst yngste son Johannes (f 1788-05-05) tar över nybygget i Vallsjärv. 1818 gifter sig Johannes med Brita Olofsdotter från Mjölaskatan, Rödupp. Äktenskapet blir barnlöst. Den 9 augusti 1835 dör Johannes, 47 år gammal. Britas fråga är givetvis vad hon nu ska göra?

Mer än tio år dessförinnan har hennes yngre bror Per (Petter) Olofsson flyttat till Vallsjärv från Mjölaskatan, där han börjat som dräng hos sin syster och hennes man. Han tar nu över Gammalgården, samtidigt som han lovar att ta hand om systern Brita till döddagar. Den 11 oktober 1827, en dryg månad efter det att Petter fyllt 25 år, inregistrerar han nybygget Vallsjärv nr 2 där han lever fram till sin död, 89 år gammal.

Gammalgården tas över av äldste sonen Olof Persson. Yngre sonen Jöns Persson tar upp ett hemman i Tykkträsk som grundas 1867.

Gammalgården har sedan den övertogs av Per Olofsson ägts i rakt nedstigande led av Olof Persson och Per-Olof (Peråll) Olsson. Idag är gården och samtliga byggnader rivna. Fastigheten ägs av Lars Olsson som härstammar från Gammalgården där hans farfar Lars Henrik föddes. En avstyckning där det nyare hustet stod (Vallsjärv 2:8) ägs av Martin Lundstig.

Johannes i Gammalgården hade en bror som hette Nils, f 1776. Även Nils stannade i Vallsjärv. 1810 gifte han sig med Catharina Persdotter från Jock, och bygger ett eget hus bredvid Gammelgården som delas upp i två hemman. Den nya gården låg bredvid Gammalgården (”ati Gämmalgårn” på bondska) och kallas därför för At-gården. Nils gifte sedan om sig med Lisa Caisa Johansdotter, f 1778, d 1848. Han var alltså den förste husbonden i At. Omkring 1820 anställer Nils sin kusin Henrik Larsson från Rödupp (f 1798-12-26 – d 1862-01-24) som dräng. Då Nils blev barnlös övertog drängen Henrik At-gården efter Nils död. Henrik Larsson var först gift med Helena Larsdotter från Svartbyn (f 1796-12-03 – d 1833-01-14 i smittkoppor), sedan omgift med Brita Sofia Nilsdotter från Mjölaskatan (f 1807-04-24) som tre år efter makens död gifter om sig med Lars Henrik Nilsson från Nordhammar. Då var hon 58 år.

Dessa två gårdar – Gammalgården och At – har sedan knoppat av sig i övriga gårdar i byn, förutom kronotorpen och Beski. I 1866 års skattelängd (Fyrktalslängd) fastslogs att Petter Olofsson årligen skulle erlägga 6 fyrktal (ungefär 6 riksdaler) i skatt. Motsvarande summa för Nils-Henrik Henriksson i At var 8 fyrktal.

BESKI 

I sjöns norra del grundades på 1840-talet ett fristående hemman som fick namn efter hustrun. Abraham Eliasson (f 1813-05-06), gift med Lena Kajsa Bäski från Jock (f 1821-08-30) grundade Vallsjärvs tredje hemman som än idag kallas för Beski.

Gården övertogs av sonen Erik Abraham Abrahamsson (f 1855-10-12), gift med Sofia Olofsdotter Jerf, (f 1852-12-22) från Jock. Son till nybyggaren. Övertar gården. Barn: Johanna-Sofia f.1879, Maria-Kajsa f. 1883, Karl-Edvin f.1888.

Erik och Sofia flyttar till Nedre Kalix kring 1890 med några av barnen, medan några emigrerar till Amerika.

Gården köptes av Henrik Nilsson Oja f.1844-06-25 (fr.Teurajärvi) gift m. Britta Kajsa Jönsdotter.( Barn:  Nils, Johan, Karin och Matilda ) Sonen Nils Nilsson-Oja ( Beski-Niko) övertog sedan hemmanet. Efter dennes död övertogs det av brodern Johan Nilsson-Oja ( Beski-Johan ) gift m. Tilda (Beski-Tilda ) men eftersom Johan och Tilda var barnlösa var det systern Matilda som var ägare.

Beski-Johans syster Matilda hade en son sen tidigare äktenskap,  Beski – Erik född 1912 i Kiruna. När Lars-Henrik och Matilda flyttade till Vallsjärv stannade Erik kvar i Beski. Det var hans morbror Johans önskan ( Beski-Johan och Tilda hade inga egna barn)

I mitten 1950-talet köpte Beski-Erik småbruket av Johan Holmström ( Edos-Johan ) på västra sidan av Jockfall vid kalixälven.

Matilda Nilsson-Oja säljer hemmanet i Beski åt Fredrik Larsson i Ansvar ( Nera-Fredrik ). Idag ägs hemmanet av Fredriks son Karl-Gustav Larsson och hyrs sedan 1970-talet av Josef och Marianne Ritschel från Freiburg, Tyskland. Det finns ytterligare ett hus på gården som har flyttats från Fredriks camping i Neran ( Ansvar ). Det huset ägs av ett annat tyskt par som heter Berndt och Birgitte.

Kajsa Lena – Abrahamsdotter f.1852 i Beski. Dotter till nybyggaren. Syster till Erik Abraham. Gift m. Johan Petter Johansson f.1845 från Svartbyn. Barn: Anna-Helena f.1874, Erik f.1876, Stina-Kajsa f.1878  Petter f.1881, Nils f.1885, Lars-Henrik f.1889, Edvard f.1893.

Kajsa -Lena och Johan-Petter bodde i Beski med sin egna familj. Johan-Petter avlider och Kajsa-Lena gifter om sig med Olli.  Det leder till att de yngsta barnen Lars-Henrik och Edvard fick efternamnet Johansson-Olli.

Sedan flyttade Kajsa-Lena på äldre dar  som änka med sonen Lars-Henrik till Granudden och bodde där till sin död år 1947 ( 95år ).

Granudden eller Läs Henrik

Lars-Henrik Johansson ( Läs-Henrik ) f.1889 i Beski. Son till Kajsa-Lena  Abrahamsdotter och Johan Petter  Johansson. Gift m.Matilda Nilsson-Oja  fr.Teurajärvi. Lars-Henrik och Matilda bodde först i Beski men flyttade sedan till Granudden med dottern Signe och modern  Kajsa-Lena.

Lars-Henrik  påbörjar byggandet av Granudden 1920.

Signe Johansson f. 1920.  Signe  föddes i Beski och flyttade sedan med familjen Lars-Henrik  och Matilda till Granudden som var färdigställt när Signe började skola i Vals vid 6-7 års ålder.

1943 gifter sig  Signe med Gottfrid Gustafsson f.1912  från Lång-gården  i Jock, senare uppväxt på  Henrikberget. Makarna övertar gården. Gottfrid var bror till Hilma och Matilda i Nöisti. I dag ägs gården av Rolf  Gustafsson, son till Signe och Gottfrid. Släktet härstammar från  Beski och Långgården i  Jockfall.

Slutligen Tyckjärv grundades 1867 av Jöns Persson från Vallsjärv (f 1840-09-24), gift med Johanna Lovisa Johansdotter Ek (f 1850-04-29 i Ytterstråkan). Därefter övertogs gården av sonen Johan Petter Jönsson, gift med Lisa Greta Nilsdotter (f 1878). Efter Johans död gifte Lisa om sig med Johans yngre bror Nils Henrik Jönsson. Därefter övertogs gården av deras son Nils Verner Jönsson. Tyckjärv har delats mellan bröderna Verner, Teofil och Fritjof.